Jag har levt med min ångest i nästan hela mitt liv,jag har provat alla mediciner som finns och har inte funnit en medicin som hjälpt helt,jag har som bästa medicin haft stesolid men vill varna för den även om den faktiskt är bra om man äter just då man känner ångesten är på gång under en kort period.

Har lärt mig att stesoliden förhöjer ångesten om man äter den en längre period,vilket jag gjort.. ätit den dagligen näst intill i ca 5år.

Jag åkte in på psyket i Januari i år och fick en läkare som faktiskt fattade sig på mig och mitt mående.

Han skrev ut seroqel 200mg till mig som jag fick börja med på sjukhuset,den trappas upp och den första veckan mådde jag skit dåligt och trodde inte att den skulle hjälpa pga jag mådde sämre än någonsin.

Efter 2 veckor mådde jag bra och skrevs ut,fick theralen som ångest dämpande pga ångesten inte var borta och skulle ta 4ml om dagen..

Jag fick hem mina barn och utredningen på mig fortsatte och jag mådde bara bättre och bättre,sen en dag kom jag på,jag har ju inte tagit min theralen på jätte länge och har trots de gått ut i affärer själv och även bara gått ut för att gå ut.

Det är inget jag har gjort på många år.

Idag har jag ingen deprition alls,jag har ingen ångest och ska snart till en arbetsteraput för och se vad jag klarar i arbetsväg.

Jag hade asgarvat om någon sa till mig bara i slutet av februari om någon sa till mig att jag skulle börja leva utan å